Marie

Sommarväder med den lilla gröna apoteksboken på en filt på gräset utanför min lägenhet. Efter någon timme hade jag vunnit ett par fräknar och kunskaper om flytningar och klimakteriebesvär. Senare kanske det blir en promenad, lite fika och mer fixande i lägenheten. Fick mitt schema idag, vecka 23-35, jag ser det som en utmaning och är väldigt glad över att aldrig behöva sluta senare än 17. Jag ska bli en apotekstant;)

Helgens stora tema har varit musik. Först konsert med Allmänna sången igår innan det var dags att åka till Sanna och äta sushi och se på Eurovision Song Contest 2008. Eurovision är ett underhållande sätt att lära sig all geografi man missade i grundskolan, i mitt fall en hel del. För förutom helgen som handlat mycket om musik har veckan gått i galenikens och geografins tecken. Planen var att galeniken skulle tryckas in i huvudet men ganska snabbt blev det tråkigt och diverse annat fick plats i mitt lilla huvud istället, som till exempel namnet på en för mig fram tills nu okänd stad: Baki.

I torsdags var det ölprovning hemma hos mig och ännu mer geografiinlärning. Anette är så rolig och jag lärde henne att Alaska inte är ett eget land strax innan (eller var det efter?) hon avslöjat att hon bara några veckor tidigare hade lärt sig att Kanada var ett eget land och inte tillhörde USA. Vi har en bit kvar jag och Anette innan vi kommer till nivån vi borde vara på men vi kämpar på och har ganska roligt under tiden.

Jag, Nichlas och antagligen ett gäng till fick i fredags brevet som i stort sett gick ut på att uppmana oss att söka studieuppehåll för att ta en termin eller flera att ta igen gamla kurser innan vi slutför programmet. Han var ungefär lika positiv till brevet som jag och Kenneth påminde mottagarna av brevet att handläggarposten fortfarande är vakant. Alla tusen miljoner tankar om vad jag ska göra till hösten börjar nu forma tre alternativ, antagligen kommer de att hinna bli både fler och färre innan jag tar det slutgiltiga beslutet och ännu har jag inte ens någon aning om vilket av de tre nuvarande alternativen som jag vill att det ska bli. Förvirrad.

Helgens fråga som snurrat i mitt huvud har varit: går det att sätta ett lika med tecken mellan ändrade förutsättningar och ändrade målsättningar? Om förutsättningarna ändras, måste man då automatiskt ändra sina målsättningar också?

Stort, stort steg tas precis i den här stunden, i över ett år har jag spenderat massor med tid för att dölja något som är fel men kanske egentligen inte just mitt fel. Den 18 april förra året förändrade två bokstäver hela mitt liv, det stavas RA. RA, eller reumatoid artrit betyder att immunförsvaret är överaktivt och angriper leder, senor osv, det förstör liksom mig från insidan.

Jag skulle vilja säga att det hade kunnat visa sig vara mycket värre och mena det. Sanningen är att det går att leva med, vissa dagar är nästan helt normala men långt ifrån tillräckligt många. Många andra dagar stavas ONT och biverkningar i massor, cellgiftsillamående måndagar är inte en favorit.

En liten del någonstans inom mig tror dock helt ärligt att när den initiala chocken (som fortfarande inte riktigt har avtagit) är borta kommer jag att kunna ser mer positivt på vad som har hänt och kanske till och med uppskatta chansen till att se saker ur ett helt nytt perspektiv. Jag jobbar på att komma dit men ännu är vägen ganska lång, ett stort tack till er som försöker och försöker igen att hjälpa till för att om möjligt göra denna väg lite kortare.